Svensk Virkeshandel

Det finns flera sätt att sälja o köpa virke på. En anledning till det är att ibland vill skogsägaren avverka träden, ibland köparen. Det finns också olika sätt att mäta virke på. Idag mäts nästan allt virke två gånger i Sverige, dels i skördaren och dels vid en mätplats vid industri.

Vilken mätmetod som ska utgöra betalningsunderlag skiljer sig åt mellan olika försäljningsmodeller. Ofta när köparen utför avverkningen är köparen samtidigt friskriven de fel och avvikelser som kan uppstå, t ex felaptering, kapsprickor, svinn mm. Det är ett problem då det saknas tydliga incitament för utföraren/köparen att minimera att det uppkommer skador och avvikelser.

  1. Leveransvirke: Köparens prislista ligger som grund för betalning. Längd, dimension, kvalitet och trädslag bestämmer priset. Skogsägaren ansvarar för avverkningen och kapar stockarna i den längd virkesköparen bestämt i prislistan. Timret och massaved kan säljas till olika parter. Skogsägaren transporterar virket ut till bilväg. Köparen hämtar sedan virket och kör det till en mätstation där det mäts in av VMF (Virkes Mätnings Förening). Inmätningsresultatet ligger sedan till grund för betalning.

    Kommentar: Prislistorna är ”flerdimensionella” och svåra att jämföra. Det är en lång tidsperiod mellan det virket hämtas tills det att säljaren erhåller betalning. Spårbarheten är begränsad och svårt för säljaren att veta att hela volymen kommit fram till mätstation. Om VMF uppskattar en stock ”för kort”, klassas den ned eller vrakas.

  2. Skog på rot: Köparen ansvarar för avverkningen. Det finns fyra olika försäljningsformer inom –Skog på rot:

Avverkningsuppdrag: Detta är den absolut vanligaste försäljningsformen. Samma prislistor som vid leveransvirke burkar användas som grund för betalning men här dras avverkningskostnaderna av, kvar blir en nettointäkt dvs. virkesintäkt minus avverkningskostnader). Vanligtvis brukar köparen inte vilja redovisa sina avverkningskostnader för säljaren vilket gör att det röda fältet här bredvid, blir okänt för skogsägaren. Prislistorna är också flerdimensionella vilket gör att även det gröna fältet är svårt att uppskatta. Köparen utför avverkningen och transporterar virket till Industri och mätplats. Felaktigheter som kan uppstå vid avverkningen som t. ex kapsprickor, felaptering och svinn står skogsägaren för. Vid mätplats mäts virket in av VMF. Köparen sammanställer därefter mätresultatet mot aktuell prislista. Tiden mellan avverkning och betalning tar normalt sett flera månader, ingen redovisning sker däremellan och spårbarheten är begränsad.

Kommentar: Då prislistorna är ”flerdimensionella” och bestäms av hur virket apteras har skogsägaren svårt att göra en affärsmässig bedömning av olika intressenters anbud. När inte heller avverkningskostnaderna redovisas blir det omöjligt att göra en relevant prisjämförelse mellan olika intressenter. Ett tips är dock att innan kontraktsskrivning, begära att få se aktuella avverkningskostnader (beroende på medelstamvolym). Skriv också in i kontraktet att produktionsnotan från skördaren skall redovisas. I annat fall förlorar skogsägaren all kontroll över vad som sker med virket i den långa transporten och tidsperioden mellan avverkning och inmätning. Se vidare tips o råd vid virkesförsäljning

Leveransrotköp. Denna försäljningsform är lik avverkningsuppdrag men här gäller inte prislistor, istället används oftast ett fast pris per volymenhet skog (m3fub). Köparen ansvarar för avverkningen och transport till industri och inmätning. Virket mäts in av VMF och den uppmätta volymen blir betalningsunderlaget. Det sker normalt någon månad efter avverkning.

Kommentar: Inte heller här sker någon redovisning vad som sker i den långa tidsperioden mellan avverkning och inmätning. Med –Leveransrotköp blir det dock enklare att jämföra olika intressenter då det är ett fast pris per volymenhet.

Rotpost. Vid rotpost försäljning ”stämplas” skogen innan försäljning. Praktiskt innebär det att en skogstjänsteman/kvinna mäter varje enskilt träd i det aktuella beståndet. Mätningen sker med en klave med inbyggd dator s.k. dataklave. Varje träd färgmärks efter mätning för att undvika att samma träd räknas två gånger. Med dator räknas sedan bl.a. totalvolymen fram. En stämplingslängd skapas som blir underlag för anbud. Intressenter lägger bud på hela ”posten”. Buden är nettopris.

Kommentarer: Skogsägaren får ut ett marknadspris (som generellt sätt är betydligt högre än de aktuella prislistorna) när skogsråvaran konkurrensutsätts på ett affärsmässigt sätt. Risken för skogsägaren är liten, men stämpling tar tid och kostar mellan 8 och 15 kr per kubikmeter skog att utföra (avtal med stämplingsförrättare).

Skördarmätt. Skördarmätt är i sig inte någon försäljningsform av virke. Nästan vid all avverkning mäter skördaren volymen på varje träd men det är ändå VMFs inmätning som gäller som betalningsunderlag (förutom rotpost). Skördarmätning sker med stor säkerhet och tillförlitlighet och skulle mycket väl kunna användas som betalningsunderlag i övriga försäljningsformer, speciellt som underlag vid slutavverkning. Skördarmätt tillsammans med pris per medelstamvolym är dock en ”ny” försäljningsform. Den används med goda resultat framförallt i Finland. Det är den överlägset mest effektiva försäljningsformen med mycket låga omkostnader. Föraren knappar in trädslag och kvalitet och skördaraggregatet mäter stammen var 10cm. All information lagras i skördarens dator som efter varje avverkning framställer en produktionsrapport. Det är produktionsrapporten som är betalningsunderlaget vid försäljning baserad på skördarmätning. Där framgår det antal stammar av varje trädslag, medelstamvolym, volym timmer, volym massaved, kvalitet, etc. Här utgör prislistan av ett volympris för per medelstamvolym där grövre träd i regel ger ett högre pris per volymenhet. Hur träden apteras och eventuella kapsprickor har ingen inverkan på priset. Vid försäljning baserad skördarmätning sker överlämnandet av råvaran vid själva avverkningen. Tekniska skador och rotröta kan korrigeras på olika sätt. Volymenheten är oftast m3fub.

Kommentar: Som alla inmätning är inte skördaren helt 100% korrekt men här tar köpare och säljare mer jämlik risk. Den som avverkar får ta konsekvenserna av en dåligt kalibrerad skördare, kapsprickor, felaptering, svinn etc. Om något virke försvinner på väg till industri får de som transporterar ta konsekvenserna och inte skogsägaren. Det är en kostnadseffektiv försäljningsform med låga administrativa såväl som inmätningskostnader. Betalning kan ske omgående efter en avverkning istället för flera månader efteråt som sker vid t ex – Avverkningsuppdrag. Alltså många fördelar och få nackdelar för både köpare och säljare.