Tips och råd vid virkesförsäljning

Virkesköpare gör många virkesaffärer varje vecka, en skogsägare kanske en vart annat år. Därför har vi sammanställt några enkla tips och råd för att hjälpa skogsägaren att bli mer jämställd köparen.

En första gallring kan ofta sluta med en förlustaffär om medelstamvolymen är låg. Är gallringen akut kan det vara bättre att göra en manuell röjning så att en maskinell gallring kan skjutas upp några år.

Har man drabbats av en storm bör man vara extra noggrann med villkor och kontrakt. Allt för många skogsägare drabbas två gånger, först av själva stormen och sedan upplever man att man blivit lurad vid virkesaffären. I kontraktet ska det vara helt klart hur avverknings-kostnaden regleras och hur den ska redovisas. Det ska alltid stå att skogsägaren skall ha produktionsnotan (skördarrapporten) efter utfört uppdrag.

Leveransvirke

Leveransvirke är en lämplig försäljningsform om du har tid och möjlighet att avverka själv, eller att lägga ut den på entreprenad. Massaved kan ofta avverkas med flexibel längd, s.k. fallande (kontrollera detta med tänkta köpare). Vid manuell avverkning är det en stor fördel att gallra med flexibla längder då man slipper mycket mätning. Det är också enkelt att jämföra köparnas massavedspris. Du kan välja att sälja massaveden till en part och timret till en annan. Då prislistorna är komplexa avser vi lansera ett prisverktyg (höst 2014) som ett hjälpmedel att jämföra de olika prislistorna som ofta baseras på trädtyp, kvalitet, längder och dimensioner.

Virket skall transporteras till närmsta väg där köparen hämtar det. Tänk dock på att det oftast finns en minimivolym på kanske 10 kubikmeter, under det tillkommer avgifter. Enheten är oftast ”kubikmeterskog fast under bark, m3fub”, se enheter och omräkningstal. Dokumentera gärna virkestraven med någon bild. Om stockar skall apteras enligt prislista är det viktigt att inte kapa dem för kort. En ynka millimeter gör att stockar klassas ned eller vrakas.

Skog på rot

Avverkningsuppdrag

Detta är den absolut vanligaste försäljningsformen men definitivt inte den mest fördelaktiga ur skogsägarens perspektiv. Men med några enkla åtgärder kan de värsta fallgroparna och misstag undvikas.

Innan kontraktskrivning

  1. Bestäm om du vill låta köparen göra traktdirektivet eller anlita någon opartisk för ändamålet. Vid större gallringar och avverkningar kan det vara klokt att ha ett neutralt traktdirektiv, d v s ett traktdirektiv som gjorts av en oberoende part. Hur långt ska det vara mellan stickspåren, var ska övergång ske vid bäckar, vilken typ av gallring, hur stort uttag etc.?

  2. Samla in prislistor från potentiella köpare. Tänk på att enheterna på volym kan vara olika på olika prislistor. Det är enkelt att villa bort sig bland olika enheter, vilket kan bli en kostsam historia. Genom omräkningstal kan prislistorna jämställas och göra prisjämförelse enklare. Lägg in priserna i vårt prisverktyg. Beroende på trädfördelning, dimension och längd räknar systemet ut den mest fördelaktiga prislistan för aktuellt bestånd.

Vid kontraktskrivning

På eSkog.se finns ett förslag till kontrakt som kan skrivas ut och användas. Ett annat alternativ är att göra ändringar i de avtal som branschen använder.

  1. I standardavtal som sågverk, industri och skogsägarföreningarna använder, står det oftast bara ”avdrag för köparens kostnader”. Att signera ett kontrakt där det inte framgår vilka och hur stora kostnader är, är inte att rekommendera. För att undvika att betala andra kostnader än avverkningskostnader bör ordet ”avverknings” läggas in enligt nedan.

  2. Avverkningskostnaden är helt avgörande för
nettopriset och därför bör virkesköparen redovisa
sina avverkningskostnader innan avtal skrivs. I Standardavtal står det oftast bara ”gällande taxor”,
se röd markering ovan. Det innebär att du som
säljare skriver på ett avtal utan att veta vilka avverkningskostnader köparen avser ta ut. För att undvika detta bör köparen tillhandahålla en lista,
enligt nedan, som bifogas avtalet. Texten ”enligt
bilaga 1” läggs därefter till enligt ovan, vid röd markering.

  3. Skriv in i kontraktet, enlig ”övrigt, punkt 1”, nedan att X antal provytor skall utföras per avdelning, se under Kontrakt, bilaga 2. För att skördaren ska göra en korrekt gallring med rätt volymuttag, måste provytor utföras, därför är också förarna av skördarna utbildade i detta. Provytor ger information om hur mycket skog som står kvar vilket återrapporteras in till ePlan. Ju större avdelningen är och ju mer icke homogen skogen är, desto fler provytor behöver anläggas. Tillförlitligheten är helt beroende på antalet provytor, ca 4 stycken per hektar är ett rimligt krav. Uppgifterna kan återrapporteras med vår app. Skriv ut ”bilaga 2”, skriv in din e-post adress och fäst den till kontraktet.

  4. Skriv in i kontraktet att produktionslistorna från skördarna samt mätsedlar skall redovisas ”Övrigt, punkt 2.” ovan (skyldighet enligt 20§ SKSFS 1999:1) Detta är av största betydelse, i annat fall mister skogsägaren alla möjligheter till kontroll av utförd gallring/avverkning.

  5. Vrakat virke, s.k. brännved skall alltid ersättas då den har ett värde på marknaden. Därför ska det alltid stå i kontraktet vilken ersättning som utgår för brännved.

  6. Lägg in skogliga villkor som t ex.

    • Vad gäller för diken som sätts igen
    • Ska stickspåren rensas på grot efter slutfört uppdrag
    • Bekämpning av rotröta ska ske vid högre temperatur än +5 grader
    • Sätt villkor för hur djupa spåren får vara
    • Om köparen står för traktdirektiven skriv in de villkor som du anser vara viktig för
gallringen/avverkningen

Kontraktet består således av tre dokument:

Vid gallringstillfället/avverkningstillfället

Träffa föraren av skördaren och skotaren

  1. Säkerställ att föraren i skördaren har bilaga 2, d v s Gallring/Avverknings-kvitto.
Klargör att avverkning och rapportering sker avdelning för avdelning.

  2. Gå igenom var uppläggningsplatserna ska vara.

  3. Om det är mjukt i marken diskutera hur man undviker sönderkörning.

Efter utförd gallring/avverkning

  1. När köparen skickar dig redovisning för uppdraget jämför du den med aktuella mätbesked och produktionslistor.

    Vanligtvis visar slutavräkningen och mätsedeln en mindre volym än produktionsnotan. Det är VMF uppmätta volym som är underlag för betalning. Medelstamvolymen räknas fram genom att dela skördarens uppmätta antal stammar med VMF uppmätta totalvolym. Om köparen ”tappat bort” virke i skogen eller i transportleden till mätstation får skogsägaren betala det två gånger:

    • Mindre volym betyder lägre ersättning.
    • Mindre volym betyder också en mindre medelstamvolym vilket gör att
skogsägaren får betala ett högre avverkningspris för hela gallringen/
avverkningen.

    Jämför därför alltid totalvolymen från produktionsnotan och mätbeskedet. Skiljer det mer än 3-5% kan det betyda att virke ”försvunnit” under transporten.

  2. Kalibrering
    
För att skördaren ska mäta rätt är det viktigt att den kalibreras regelbundet. Kontrollera därför i produktionsnotan vilket datum gallringen/avverkningen utfördes och när den senaste kalibreringen utfördes. Om det skiljer mer än två, tre dagar bör ni ifrågasätta andelen felapterat virke.

  3. I produktionsnotan står det vilken medelstamvolym avverkningen haft. Om avverkning skett på flera avdelningar och att du fått flera skördarrapporter delar du totalvolymen med summan av alla stammar. (står längst ned på skördarrapporten, 896 + osv):

    
Jämför medelstamvolymen med den lista du fick för avverkningskostnader. I branschen förekommer avrundning nedåt på heltal, d v s 0,109 blir 0,10 och inte 0,11 som är den korrekta avrundningen. Det kallas ”klassbotten” och är en märklig företeelse. Med felaktig avrundning, d v s med klassbotten, blir det i exemplet ovan, en avverkningskostnad på 110 kr per m3fub (0,10 m3fub) istället för det korrekta 100 kr. Detta skall ej accepteras, korrekt avrundning skall gälla.

  4. Varje sortiment har oftast en minivolym, under den tillkommer en avgift, se nedan. Även om den totala volymen för ett sortiment överstiger minivolymen kan köparen ta ut dessa avgifter då de väljer att ”dela upp” leveranserna. Kontrollera därför mätbeskeden noggrant.

    Sammanfattning, Skog på rot, Avverkningsuppdrag:

    Skog på Rot, Avverkningsuppdrag är en komplicerad och en otydlig försäljningsform som kräver stor kunskap och engagemang för att kontrollera. Kapsprickor, fel som uppstår vid avverkningen och vrakning är kostnader som drabbar skogsägaren men som är svåra att i efterhand kontrollera, även om man följer ovanstående råd.

    Rotpost

    Rotpost är en lämplig försäljningsform för slutavverkning men inte för gallring. Fördelen är att skogen kan konkurrensutsättas innan avverkning, vilket i regel betyder ett högre pris. Skogen ska ”stämplas” innan försäljning. Ett avtal upprättas med en stämplingsförättare, kostnaden burkar hamna på ca 8-12 kr m3sk. I säljavtalet bör en klausul ingå som reglerar ”större” skillnader som kan uppstå mellan uppmätt volym och den volym som stämplingsrapporten redovisar. Det finns webbsidor som erbjuder tjänster kring rotpostförsäljning. Kontrollera avgifterna noga då de kan vara relativt höga.

    Skördarmätt med medelstamspris.

    I denna försäljningsform är det skördarens uppmätta volym och trädens medelstam som är grunden för betalning. Virket övergår till säljaren i och med att stammen lämnar skördaraggregatet. På samma sätt som vid rotpostförsäljning påverkar inte aptering försäljningspriset. Försäljningsformen är betydligt billigare då det inte behövs någon stämpling. Slutligen är det väldigt lätt att jämföra olika köpares anbud. Tyvärr har denna försäljningsform inte fått så stort genomslag trots många fördelar.

    Det finns dock några få aktörer som accepterar skördarmätt. Det räcker dock inte med att bara en part erbjuder skördarmätt då en prisjämförelse då ändå blir omöjlig. Det är svårt att jämföra ett medelstampris med en prislista. Dels för att prislistorna är flerdimensionella och komplicerade men också för att medelstamvolymen på ett bestånd har varit svårt att uppskatta med bristfälliga skogsbruksplaner. ePlan redovisar medelstamvolymen tydligt per avdelning. Med prisverktyget som följer med ePlan översätts inmatad prislista till ett medelstampris, då blir det enkelt att jämföra prislistorna med ett medelstampris men även prislistor dem emellan.